Det var inte så tungt att stiga upp på morgonen idag när hästarna kändes så fina igår.

Hoppas att formen håller i sig.

 

Cornelia som har varit lite slarvig de senaste tävlingarna var riktigt fin. Ändrat min ridning lite från att rida med inte så mycket tryck i galoppen och sedan varit lite för noga med avstånden så att hon hela tiden kommer "fint" till hindret till att nu ha mer tryck i galoppen och våga ta de lägena som är trånga och ibland stora så att hon får ta i själv också och detta verkar ju ha gett resultat.

Hon var då felfri och placerad i båda klasserna med en ganska bra tid i båda enligt mig som inte rider så fort det går för att vinna utan hellre en 15e placering med en bra runda än en vinst med sämre runda och spända språng, kanske inte så smart ekonomiskt iofs.

 

Brunte var mycket fin och luftig igår, tekniken blir bättre och bättre för varje tävling.

I första klassen var rivet mitt fel, jag chansade lite i omhoppningen med en kort sväng till sista hindret som var oxer-räcke kombination och han är svår att svänga och bråkar lite med huvudet istället för att titta på hindret.

I andra klassen var han riktigt fin men mot slutet blir han kanske lite tung i handen och rullar ner sista hindret, inga konstigheter men han kunde gott snabbat på lite i benen tycker jag.

 

Efter att Brunte hade hoppat sin sista 130 och vi skulle ställa in honom så kommer det en som är intresserad av att köpa Brunte vilket har hänt några gånger på detta året när vi har varit på lite större tävlingar. En riktigt duktig ryttare minst sagt som är på en helt annan nivå in mig. Ska man vara smart eller ska man vara självisk i detta läget?

Många ryttare nöjer sig med att rida 110 eller kanske 120 men jag är inte en sådan ryttare, jag är inte nöjd med 140 heller. Så ska jag sälja min häst som skulle kunna ta mig till mitt mål eller ska jag behålla honom så att han aldrig får bevisa att han kanske kan mer än 140 och 150?

Oavsett vilket val jag väljer så kommer jag nog ångra det...